Sitter i min soffa med tända ljus och väntar på Emma som kommer hit och gör mig sällskap till fotbollen. Har lyckats blivit jätteföryld efter Londonresan men ack så kul jag haft. Underbara vänner, det är helt sjukt. Att gå i samma klass som två utav dom och då inte varit speciellt bra vänner, tills att vi tar studenten, väntar ca ett halvår och sedan bli så himla bra vänner. Jag är lyckligt lottad helt enkelt. I London gjorde vi allt möjligt, festade, museum, sightseeing, strosade runt och hade det himla bra. Jessica och Haza stod för fotograferandet så har inte några bilder än som jag kan lägga upp. Hade mer än gärna varit kvar lika länge som dom andra men så blev inte fallet. Kändes så himla tråkigt när jag tog taxin till flygplatsen och hoppade på flyget när jag egentligen kunde varit kvar längre om jag bara hade fått lite info. Men veckan var iallafall kanon! Jag började jobba direkt när jag kom hem på helgen och på söndagen åkte jag ut till Julita för att fira Philip som blev 30år. Åt smörgåstårta och myste med mina småpojkar. Hann bara träffa dom andra lite snabbt då dom kom tidigare under dagen men lika bra det kanske. Vet inte vad jag ska säga om det men det gör mig så himla ledsen. Att en gång vara så himla himla bra tills att bli som en främling med en stel liten konversation om en bil.. Det var allt. Bevsiken, ledsen, arg och förvirrad är allt.
När jag kom hem till lägenheten igen efter London så såg jag att mamma varit i farten. Hon hade smygit sig in i lägenheten och bla. städat lite. Tacksam över människorna omkring mig!
Nu står det fotboll på schemat, hejdå!