lördag
4 kommentarerigår runt 6 åkte jag hem till sebbe. Det var en stor skillnad att se honom från förra gången
när jag var där. Hans röst, som förut var som jätte hes, var helt normal. Och han pratar
på som vanligt nu. Förut om man ställde en fråga till honom så var det mer: ja, nej, mm, aah.
Men nu är det riktiga meningar, och frågor tillbaka.
Han har mycket frågor om olyckan eftersom han inte kommer ihåg någonting
utav den. Men vi berättar så gott vi kan, åtminstode Patrik och Victoria som vet mer en vad jag gör.
Det är så skönt att se honom nu, det är nästan som den "riktiga" friska Sebastian som är där, nu
fattas det bara att man kan börja göra andra saker, men det kommer det med.
Det är tur att han fått igång sin Ipod, annars hade han varit ännu mer uttråkad, men nu ligger han och är
inne på internet hela tiden. " jag måste hålla mig uppdaterad" säger han :)
Hans minne har blivit bättre, han minns var han gjorde för fyra dagar sen, bara att han inte riktigt vet vilken dag
det var, men han minns :). Sen i tisdags har allt vänt, han har börjat vilja göra mera saker, så idag är han och
tittar på fotboll, inte dåligt :)
Jag är glad att det går så bra för honom, trotts att det är många hinder på vägen så klarar han det riktigt bra.
I morgon är det 9 månader sen vi blev tillsammans, det har gått riktigt fort.
sebastian mannsbart, jag älskar dig. <3
/J
skriven
Skönt att höra att han mår bättre. Kämpa på båda två och lycka till. Ta hand om varann.//Susanne